Isaac Newton (1642-1727).Dagligen hör och läser man ju mer eller mindre kloka påståenden. Ibland motsäger dock två uttalanden varandra - men vilket tror man då på? Jag har kommit på att jag själv graderar dem efter följande kriterier, från mer till mindre trovärdigt:
- Egna empiriska erfarenheter.
- Solida orsakssamband. Vetenskap, om man så vill.
- "Forskning", "statistik" och dylikt.
Varför denna ordning? Ettan är ju enkel. Om man inte litar på sina sinnens giltighet, kan man lika gärna säga tack och godnatt. Då är ingen bedömning per definition giltig. Men borde inte tvåan slå ettan? Nej, för man kan ha misstolkat orsakssambandet eller använt det utanför dess tillämpningsområde. Att trean är dubiös borde vara en självklarhet, men alla kanske inte har tänkt på varför. Anledningen är att forskning visserligen söker sanningen, men den söker i ännu högre grad anslag. Därför blir resultatet ibland ett beställningsjobb. Och statistik är ett trubbigt och lättmanipulerat vapen. Framför allt kan man inte ur statistiska samband dra några slutsatser om det enskilda fallet.
Varför kom jag in på det här? Jo, jag kom att tänka på ett tidigare inlägg här på bloggen. Där driver jag huvudtesen att man bör hålla konstant hastighet vid bilkörning, om man vill spara bränsle. En läsarkommentar på inlägget gick ut på att sådant som leder till många start och stopp leder till minskad bränsleförbrukning. Kommentaren kom från Ljungbergs blogg. Egentligen länkar jag ogärna till den typen av bloggar, men gör ett undantag så att läsaren ska förstå sammanhanget. Den handlar om "samhällsplanering" (en motbjudande och i realiteten omöjlig företeelse i min mening), och grundar sig dessutom på att den s k AGW-hypotesen är korrekt. Ibland nämns också den s k peak oil-teorin, som är högst dubiös men givetvis alla bilhatares våta dröm.
Mitt ovanstående resonemang förklarar varför jag inte tror på Ljungberg. Han påstår att "Forskningen visar..." att t ex fyrvägsstopp och fartgupp ger lägre bränsleförbrukning. Jag har inte brytt mig om att ta reda på om det finns forskning som påstår motsatsen, utan nöjer mig med att konstatera att forskning är det för mig minst trovärdiga kriteriet av de tre ovannämnda.
Däremot tror jag mer på solida orsakssamband. Vilket tänker jag på då? Jo, att energi mest går åt när man accelererar ett föremål, i det här fallet en bil. Då omvandlas kemisk energi i bränslet till rörelseenergi. Att hålla ett fordon rullande kräver inte så mycket energi (men lite grann pga luftmotstånd m m). När fordonet bromsas omvandlas rörelseenergin till värme. En hybridbil (t ex Toyota Prius) tänjer lite på det sistnämnda i och med att den använder sig av regenerativ bromsning, men det som drar minst energi är även i det fallet att inte stanna alls. Det här orsakssambandet ser jag som tämligen solitt; det grundar sig på Newtons klassiska mekanik och ingår i gymnasiets fysikkurs; det är alltså sedan flera hundra år etablerad vetenskap. Den som lyckas kullkasta dessa samband har med all säkerhet ett nobelpris att se fram emot.
Det första kriteriet är också uppfyllt, i och med att jag själv har observerat lägre bränsleförbrukning vid körning i jämn hastighet än vid många start och stopp.
Vetenskapen-Forskningen 1-0!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar