torsdag 21 oktober 2010

Däckbytesdags

FixarFarsan har ett säsongsanpassat inlägg med tips om hur man byter till vinterdäck.

Jättebra tips, och här kommer några till:

  • Använd fälgkors. Det ger en rent vridande rörelse, till skillnad från L-formade verktyg. En gång pajade jag en låsbult med ett sådant verktyg, och den var inte kul att få loss...
  • Om fälgen har rostat fast på navet: Lossa bultarna ett par varv och hissa ned bilen så att den står på däcket. Då släpper det.
  • Ovanstående fastrostning förebygger man genom att lägga lite kopparpasta runt navcentrum.
  • FixarFarsan avråder från att smörja gängorna, men det brukar jag göra ändå, och hittills har jag inte tappat något hjul.
  • Till vinterdäcken har jag fula bultar som jag inte är rädd om. Däremot använder jag snygga, förkromade bultar till sommardäcken på lättmetallfälg. För att inte skada kromet kan man lägga en tjock plastfolie mellan bultskallen och sexkantshylsan.

Och glöm inte att man kan tjäna pengar på däckskifte!

fredag 8 oktober 2010

Upphovsprivilegiet

Juristen Mårten Schultz skrev nyligen en debattartikel i Svenska Dagbladet. HAX kommenterade artikeln, och Schultz har följt upp med en ny artikel.

Denna mycket intressanta läsning fick mig att tänka till. Upphovsrätten - vad är den egentligen? Är den en rättighet, ungefär som äganderätten? Eller är den något annat?

Antag att jag äger en cykel. Ingen kan använda cykeln samtidigt som jag cyklar på den. Äganderätten ser därför till att man får ha sina knappa resurser ifred. Med knapp menar jag då, att om min cykel går sönder eller blir stulen, måste jag köpa en ny. Därför är stöld av cyklar förbjuden.

I en alternativ verklighet, där cyklar växte som ogräs i varje källarförråd och alla och envar kunde skapa en cykel genom att knäppa med fingrarna, vore inte cykelstöld ett problem. Där skulle den sannolikt inte vara förbjuden. Resurser som inte är knappa har traditionellt inte omfattats av äganderätten - vatten ur sjöar är ett exempel på detta, liksom radiofrekvenser i radions barndom.

En liknande, alternativ verklighet, existerar för immateriella verk som musikstycken, uppfinningar och böcker - alltså information. Om jag konstruerar och bygger en motor och du bygger en likadan efter mina ritningar, har vi varsin motor. Bygger din kompis i sin tur en kopia av motorn, har vi alla tre varsin, och så vidare. Jag har fortfarande bara behövt konstruera motorn en gång. Alltså är inte immaterialrätten, till skillnad från äganderätten, ett juridiskt sätt att skydda knappa resurser.

Men vad är den då? Den är ett privilegium!

Antag att staten bygger en väg mellan Grönköping och Ankeborg. Det är en lång vägsträcka, och staten tycker att det vore bra med en mack längs vägen. Men inget oljebolag vågar investera i en mack, eftersom man fruktar att den inte kommer att löna sig. Aj då. Staten vill ha en mack där och det kvickt. Vad gör staten då?

Jo, staten ger ett exklusivt privilegium åt Bensin-Berra, som får uppföra en mack och garanteras ett 20-årigt monopol. Han får alltså en säker inkomstkälla under denna tid, och behöver inte oroa sig över att Diesel-Doris öppnar en mack tvärs över vägen och halverar hans intäkter.

På samma sätt fungerar immaterialrätten. Staten ser det som önskvärt att uppfinningar och konstverk skapas, och ger därför upphovsmannen ett tidsbestämt monopol på att mångfaldiga verket. Det kan vara bra att hålla i minnet när upphovsrätten diskuteras.