En saknad lampa

Mina första Ericsson-mobiler hade en liten lysdiod ovanför displayen. Den var mycket fiffig och kunde ge sex olika signaler:

• Blinkande grön signal - normal funktion
• Fast grön signal - laddning, mobilen påslagen
• Blinkande röd signal - dålig täckning (eller svagt batteri?)
• Fast röd signal - laddning, mobilen avstängd
• Snabbt blinkande grön signal - SMS eller missat samtal
• Snabbt blinkande röd signal - SMS eller missat samtal, dålig täckning (eller svagt batteri?)

En sådan skulle jag vilja ha på min nuvarande telefon! Förutom ovanstående information hade lysdioden fördelen att mobilen alltid gick att hitta i ett mörkt rum. Dessutom älskar jag kontrollampor.

En konstig dag

Denna snöiga söndag begav jag mig ut till Djurgården och Liljevalchs vårsalong. Utställningen bjöd i vanlig ordning på både riktigt bra och rätt kassa verk. En kul grej var att en kompis ställde ut tre akvareller där. Roligast var nog takråttorna som spelade Hamlet. Jag gillade förstås konstverket med ett foto av en lokal, tryckt på en ritning över rörinstallationerna i samma lokal.

Innan mitt museibesök skapade jag själv ett stycke fotokonst. Detta verk - Snapshot of Great Tit - kan dock för närvarande inte beskådas på Liljevalchs, utan endast på denna blogg:

Pixeltajm

Nu har jag jobbat lite mer med MS Paint:

Det mesta jag har gjort handlar om ren småputs. Den högra bilen ser inte längre ut att ha voltat några varv, och tjejen med flaggan börjar anta en mänskligare skepnad. Figurer är det svåraste av allt för den som likt mig saknar större konstnärlig vana. Flaggan kommer antingen att bli grön (start) eller schackrutig (mål), mest beroende på färgmässig balans i bilden.

Den gula (#FFFF00) bilen kommer möjligen att få flames i ett senare skede. Himlens klarblå färg (#0000FF) är än så länge ett experiment.

Extrapolering

Nej, vi snackar inte om matte. Det här handlar om vad jag gjorde förra sommaren - en eftermiddag när jag hade lite tråkigt.

Inspirerad av den här sidan beväpnade jag mig med en fil, ett par ark våtslippapper samt en tub Autosol och begav mig ut på parkeringen. Under motorhuven hittade jag följande metalldel:

Vad som ser ut som fem rör är i själva verket en gjuten aluminiumdel, ett insugsgrenrör. Matt och glanslös; de högdagrar som kan anas är resultatet av att jag hade försökt blanka upp den lite med Turtle Clean Machine (motortvätt) och Autosol.

Eftersom jag inte hade lust att demontera insugsgrenröret putsade jag upp det på plats. Jag filade först ner gjutskägget tills det var i nivå med "rören", och våtslipade sedan de delar av insuget som gick att komma åt (det är ju de partierna som syns!) innan jag avslutade med ett varv med putstrasan. Sedan tittade solen fram, och jag tröttnade på jobbet och tog en ny bild:

Så nu vet ni vad jag gör med mina gamla T-shirts! När man en gång har börjat putsa upp grejor på det här viset, är det svårt att sluta. Dessutom hamnar man lätt i fantasier kring hot rods, VW-buggys, motorcyklar och annat med massor av synliga kromdelar.

Bilderna fick mig även att tänka på att det finns en årstid bortom kylan, mörkret och snön. En årstid med sol, uteserveringar och aluminiumfälgar. Det är svårt att tänka sig, men den finns där.

Pixlar - kvällens uppdatering

Nu har jag kluddat lite till!

Jag rensade bort lite svarta streck så att man bättre ser vad som finns framför vad, och jämnade till lite linjer här och var. Sedan började jag spåna på det där med färger. GIF-bilder kan ha 256 olika färger, men den paletten kan väljas från 2^24 (miljontals) olika färger. Svart och vitt var ju givet. Men jag tror att den högra bilen ska bli gul!

Bilarna ritade jag ur huvudet, men den högra ska bli någon 50-talare med fenor, och den vänstra något muskelmonster från 70-talet. Färgen på den har jag inte bestämt mig för än.

Att välja färger på bilarna är rätt enkelt. Bilar brukar ju ha klara, starka färger. Det blir betydligt svårare att få till en OK nyans av sommarnatt på husfasaderna.

Ett första och ett andra utkast

Häromdan skrev jag om en mindre lyckad linjeteckning. Här är den:

Jag var inte riktigt nöjd med följande punkter:

• Industrierna ser inte tillräckligt stora och dominerande ut. Det här är ju streetracing som utspelar sig i "Darkness on the Edge of Town" - då ska man se att skyskraporna ligger en bit bort!


• Bilarna och startern är förskjutna för långt åt vänster, vilket stör symmetrin.

Så jag slängde ihop en ny skiss ikväll:

Lite bättre, även om det fortfarande ser lite lamt ut. Men det kan nog bli fason på det här. Jag har mest frihandstecknat, och bara använt line-kommandot för horisonten och husen. Circle-kommandot använde jag bara för saker som verkligen är runda - månen och gascisternerna.

Frågan är om jag kommer att bearbeta linjeteckningen till perfektion innan jag färglägger den, eller om jag färglägger först och putsar efter hand.

Datorkonst är verkligen räddningen för mig som inte är något vidare på att teckna. Men så här skicklig kommer jag nog aldrig att bli.

Skivsamling top-down

Jag tillhör den krympande skara som fortfarande köper skivor. Inte särskilt ofta, men det händer.

Senast jag utökade min skivsamling var i helgen. I samband med att jag köpte en CD i födelsedagspresent åt en kompis, slog jag till på R. E. M.:s samlingsalbum In Time för facila 84 kr.

Det fick mig att fundera över attityden till Greatest Hits-album. Smakelitens attityd, alltså; inte vanligt fôlks.

Attityden - om man läser trendängsliga musikspalter - är nämligen fördömande. En god vän till mig berättade för ett tag sedan att han hade köpt Bruce Springsteens album Greatest Hits, och tillade lite urskuldande "säkert en sån pöbelskiva du inte tar i med tång" - han ser mig som en riktig connaisseur i det avseendet, eftersom The Boss har varit min favorit sedan jag var 16.

Tvärtom. Greatest Hits är en utmärkt skiva. Om man inte äger några Springsteen-plattor bör man absolut börja med den. Och då är ändå inte Springsteen en artist som släpper ojämna plattor. (Skräckexemplet där måste vara Ghost in the Machine av The Police. Jag köpte den eftersom den innehöll en bra låt - Every Little Thing she Does is Magic - men resten av vaxet visade sig vara rena skräpet. Se upp för den.)

För en skivsamling bör naturligtvis byggas upp top-down. Man börjar inte med obskyra japanpressar om det är en artist som man tycker är lite halvbra, utan går från det generella till det specifika. R. E. M. är för mig ett sådant band, som jag alltid har gillat men aldrig köpt några skivor av.

Jag inledde inte mitt Springsteen-samlande med Greatest Hits, helt enkelt därför att den inte var utgiven då. Men jag hade gärna gjort det. Med facit i hand skulle jag nog sedan ha fortsatt med Born to run, The River, Darkness on the Edge of Town - och sedan allt annat.