Härom veckan tänkte jag på hur härligt det vore att dra iväg och fiska. Nej, jag brukar aldrig fiska och är egentligen inte särskilt förtjust i fisk. Men det ser så härligt och rogivande ut att sitta i solen på en brygga och göra ingenting. Och jag har alltid undrat hur det känns att vara bakom flötet (haha).
Hör och häpna - på ett jobbevent i förrgår på Aquaria med ett företag i ventilationsbranschen fick alla deltagare varsitt fodral. Detta visade sig innehålla en hopfällbar pall, en hatt och ett metspö med rev, flöte, sänke och krok! Vilket sammanträffande, va?
Nu får jag hoppas att skattmasen inte läser min blogg alltför frekvent. Då kanske jag måste skatta för metspöet; det är ju trots allt en gåva som jag bloggar om. Julia Skott har skrivit en bra krönika om hur modebloggare har fått ta upp diverse varuprover av smink, Brun-utan-tvål och annat småplock i deklarationen. Så jag får vara tyst om metspöet. Staten är ju mån om sina fiskala (haha igen, nu är jag i toppform!) intressen.
Ol' catfish in the lake, we called him Big Jim
When I was a kid, my only wish was to get my line in him
Skipped church one Sunday rowed out and throw'd in my line
Jim took that hook pole and me right over the side
Went driftin' down past old tires and rusty cans of beer
The angel of the lake whispered in my ear
"Before you chose your wish son
You better think first
With every wish there comes a curse"
- Bruce Springsteen (Human Touch, 1992)
fredag 7 maj 2010
tisdag 27 april 2010
Dagens nyord: Tobleronepolitik
Den stundtals läsvärde bloggaren Cornucopia (som för det mesta känns som en corny kopia av Malthus) puffar för dagens nyord: Tobleronepolitik. Definition: att skapa en fet nota som någon annan får betala. Mycket användbart!
onsdag 31 mars 2010
Tjäna flis på flis?
Här är ett företag med en ny teknologi för att tillverka dieselolja av flis. Undrar om man kan få ut bensin med samma process?
Den här typen av uppfinningar fascinerar mig. En tanke: Hur skulle staten få in skattepengar från det här? Det blir ju ett visst skattebortfall när folk börjar tillverka diesel av gamla möbler och grenar från skogen, och det vill ju staten täcka upp för. Det skulle nog inte gå, utan staten finge göra som den enskilde medborgaren gör när pengarna tryter - dra åt svångremmen!
Den här typen av uppfinningar fascinerar mig. En tanke: Hur skulle staten få in skattepengar från det här? Det blir ju ett visst skattebortfall när folk börjar tillverka diesel av gamla möbler och grenar från skogen, och det vill ju staten täcka upp för. Det skulle nog inte gå, utan staten finge göra som den enskilde medborgaren gör när pengarna tryter - dra åt svångremmen!
måndag 15 mars 2010
Kläm ut mer ur tuben
Nej, inte kaviartuben. Tunnelbanan! Idag och en månad framåt går det nämligen att köpa rabatterade SL-kort. Det är SL:s kompensation för tågkaoset i februari.
160 kronor billigare!
160 kronor billigare!
fredag 12 mars 2010
Saab - ingen Riktig bil
Tidningen Ny Teknik har tagit fram ett koncept åt den krisdrabbade biltillverkaren Saab. Kul idé, men inget som jag direkt faller för, vare sig design- eller teknikmässigt.
Det finns en viss sorts bilar som är poppis hos en viss sorts bilentusiaster. Jag tänker främst på Saab:s 2-taktare och Citroën DS. Men inte hos mig. Det beror inte på att bilarna är gamla - jag föredrar gamla bilar.
Det beror på att de inte är Riktiga bilar.
Det där var en distinktion som jag gjorde för många år sedan. Redan när jag var barn tyckte jag att riktiga bilar skulle vara sedaner, gärna bakhjulsdrivna, och ha motorn fram. Och så skulle de vara kantiga. Med riktig grill och runda strålkastare. Alltså kvalificerade sig inte konstiga bilar som päronhalvor, paddor och folkvagnsbubblor. Men Volvo och Mercedes, det var grejer det!
Och det har hållit i sig. Efter några år förstod jag att det fanns fler modeller av Riktiga bilar, speciellt från USA.
Att jag har svårt att fascineras av Saab V4 kan även bero på att den var ett extremt lågbudgetalternativ på 80-talet. Och den fanns aldrig med särskilt stark motor, som mest 68 hk.
När det gäller bildesign har jag aldrig varit särskilt förtjust i blobbar. Jag föredrar lådor. När folk nämner snygg svensk bildesign brukar man ofta höra namn som Volvo P1800 och Amazon. Men frågar man mig är Volvo 142 helt klart den vackraste modellen.
Det finns en viss sorts bilar som är poppis hos en viss sorts bilentusiaster. Jag tänker främst på Saab:s 2-taktare och Citroën DS. Men inte hos mig. Det beror inte på att bilarna är gamla - jag föredrar gamla bilar.
Det beror på att de inte är Riktiga bilar.
Det där var en distinktion som jag gjorde för många år sedan. Redan när jag var barn tyckte jag att riktiga bilar skulle vara sedaner, gärna bakhjulsdrivna, och ha motorn fram. Och så skulle de vara kantiga. Med riktig grill och runda strålkastare. Alltså kvalificerade sig inte konstiga bilar som päronhalvor, paddor och folkvagnsbubblor. Men Volvo och Mercedes, det var grejer det!
Och det har hållit i sig. Efter några år förstod jag att det fanns fler modeller av Riktiga bilar, speciellt från USA.
Att jag har svårt att fascineras av Saab V4 kan även bero på att den var ett extremt lågbudgetalternativ på 80-talet. Och den fanns aldrig med särskilt stark motor, som mest 68 hk.
När det gäller bildesign har jag aldrig varit särskilt förtjust i blobbar. Jag föredrar lådor. När folk nämner snygg svensk bildesign brukar man ofta höra namn som Volvo P1800 och Amazon. Men frågar man mig är Volvo 142 helt klart den vackraste modellen.
fredag 26 februari 2010
Fysiska medier - en utrymmestjuv?
Finanskvinnan skriver en bloggpost om hur man kan spara utrymme, och därmed pengar, genom att inte ha skivor och böcker i fysisk form.
Förutom att det kan vara praktiskt och trevligt med de fysiska medierna haltar hennes resonemang på en väsentlig punkt. Räkneexemplen på månadskostnad för boende är hämtade från Stockholms innerstad, Sveriges troligen dyraste plats att bo på. Bara några kilometer därifrån blir kostnaderna väsentligt lägre.
Serien Stockholmsnatt visar principen driven till sin spets.
Den som har skönast attityd till det här med prylar är förstås Johan Hakelius.
Förutom att det kan vara praktiskt och trevligt med de fysiska medierna haltar hennes resonemang på en väsentlig punkt. Räkneexemplen på månadskostnad för boende är hämtade från Stockholms innerstad, Sveriges troligen dyraste plats att bo på. Bara några kilometer därifrån blir kostnaderna väsentligt lägre.
Serien Stockholmsnatt visar principen driven till sin spets.
Den som har skönast attityd till det här med prylar är förstås Johan Hakelius.
onsdag 10 februari 2010
Frihetens sista anteckning
Lugn! Lugn! Det är inte så illa som det låter.
Det är bara en direktöversättning av dagens låttitel. En av de bästa låtar jag vet, även om jag inte är något större fan av Whitesnake annars. Rock blir nämligen ofta bättre om man kryddar med lite 80-talssynthar. Filmen Days of Thunder som videon är hopklippt av är dessutom en höjdare.
Mina damer och herrar - Last Note of Freedom med David Coverdale:
Det är bara en direktöversättning av dagens låttitel. En av de bästa låtar jag vet, även om jag inte är något större fan av Whitesnake annars. Rock blir nämligen ofta bättre om man kryddar med lite 80-talssynthar. Filmen Days of Thunder som videon är hopklippt av är dessutom en höjdare.
Mina damer och herrar - Last Note of Freedom med David Coverdale:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
